Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta eller att alltid kunna.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller att vilja mest.
Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit…

Dikt hittad hos nellymamman

fredag 31 december 2010

Gott Nytt År

en 2011 som kommer att bli så mycket bättre än 2010.

2010 lägger vi längst bak i arkivet och tar bara fram ett par gånger om året.

kram

lördag 25 december 2010

tisdag 21 december 2010

Mat… en enkel liten sak??

Av Kerstin Roshed | Publicerad: 16 augusti 2010, men jag har omvandlat den till vår situation.

Vanliga människor går till valfri matvaruaffär när man har tid eller helt enkelt när man är hungrig, där kan man välja valfri mat, sedan packa maten på valfritt sätt och till sist ställa in lagom mycket mat i kyl, frys mm. Man behöver sällan eller aldrig vara rädd för att bli utan mat!

Oscar, han har sin egen mat, Isosource energy fiber. Det är den enda mat som han äter. Han äter ca en liter per dag.
Utöver Isosourcen äter han i stort sett ingenting förutom lite Nuggets, chips eller lite läsk i bästa fall. Det är sondnäringen han lever på.

Oscar är beroende av att få sin mat när han behöver. Utan sin sondnäring skulle han aldrig överleva.

Men, Isosource finns ju inte i på ICA eller Konsum. Det får man endast genom en dietist och därefter via apoteket. Här gäller ingen valfrihet inte!!
När det gäller Oscars mat måste man vara välplanerad annars kanske han helt plötsligt står utan mat. Hur förvirrad och glömsk jag än är så får jag ALDRIG vara glömsk när det gäller Oscars mat!

Så, när vi vill ha mat till Oscar gäller följande:

1. Träffa en dietist som räknar ut matmängd och mattider.
2. Få ett recept av densamma.
3. Skicka in receptet till apoteket.
4. Därefter ringer man till apoteket varje gång vi vill handla mat, absolut inte
för ofta, det FÅR vi inte, och inte heller för sällan, för då kan Oscar bli utan mat!!
5. Under detta samtal med apoteket pratar man alltid först med person ett, innan man blir alltid blir kopplad till person två, en apotekare.
6. Där får man ALLTID gå igenom namn adress, telefonnummer och antal paket.
7. Sedan får man veta när maten kommer levererad hem
8. Det skriver vi in i almanackan för det gäller att komma ihåg när maten ska komma, vi måste vara hemma för att signera kartongerna annars får vi ingen mat inte! alternativt hämta ett bakluckelass på apoteket, en mil härifrån.
9. Sedan kommer det allra mysigaste, att packa upp alla lådor, stapla upp dem i snygga rader i vårt pyttelilla inomhusförråd på typ 1 kvadratmeter…tillsammans med matsprutor och aggregatkartonger till matpumpen.
10. Till sist det allra tråkigaste, trycka ihop kartongerna som maten kom i och ta dem till en återvinningscentral… vilket i och för sig kan dröja ett tag!
11. Sedan får vi ringa med jämna mellanrum och beställa mat, i tid, fram tills att receptet går ut.
12. Då måste vi återigen träffa en dietist för att få nytt recept…igen, för att beställa mat igen, stapla kartonger igen osv.

Så här går det till när allt fungerar, när allt går som det ska!! och det är inte alltid!

måndag 20 december 2010

sjukling

O är förkyld och hostar, men som vanligt så är det maten som blir lidande och kommer upp efter hostningarna. Elände.

lördag 18 december 2010

ordningen återställd

O lite förkyld igen men annars så har repat sig. Maten funkar dock sådär fortfarande, kanske orkar kroppen inte att ta hand om aktiviteter och mat samtidigt. Men vad gör väl det.