Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta eller att alltid kunna.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller att vilja mest.
Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit…

Dikt hittad hos nellymamman

måndag 3 november 2008

Ja, mitt liv är bra händelse rikt ändå ;-)

Det har varit ganska lugnt ett tag här ,eller lugnt och lugnt, men det är en annan historia.
Förra veckan ägnades åt hemskrivnings PM samt bakning. Oliwer fyllde 11 i torsdags men hade bowling kalas på Bowlaget förra helgen så denna lördag kom släkten och gratta.
På kvällen hade vi middags gäster och på senheten så skulle jag gå på Halloween fest hos en kursare i stan.
PÅ väg in sägen systersonen att det inte gå någon nattbuss hem eftersom lördagen var röd och därmad klassades som söndag. KUUUULLLLL....... nä, men vi beslutade oss att dela taxi hem. VÄl så långt och kvällen var mycket trevlig.
När jag kom hem vid 3.30 så tog jag av sminket och gick och lade mig. Efter 10 minuter hör jag ett vrål från Oscars rum. DEt visar sig att hans armbåge gått ur led. Aj, aj. DEt var bara att ringa 112. En ambulans kom från Huddunge på 15 minuter, så jag fick bråttom att tvätta det lila tuperade häxhåret och åka med, lite halv full *hm*.
Halvvägs till stan så kör ambulansen på ett rådjur, JO DET ÄR SANT! Vi stannade och larmade någon som skulle kunna komma och ta reda på kraken, som var skadad i baken men levde.
Hursom hels så blev vi kvar på sjukan tom 12, innan vi kunde ta taxi hem. Gissa om jag var hungrig och trött? DEt var helg så inget var öppet på barnsidan så inte ens en knäcke macka fick jag i mig. Tänkte för mig själv, att jag skulle tacka gudarna för bamsekorven som jag åt på natten medans jag väntade på taxin hem.

Ja, så här kan en dag i mitt liv se ut, men allt gick bra och gossen har gips nu i två veckor.

Imorgon skall vi till Olmed ortopediska och köpa vinterskor till honom. Handrond på onsdag och hansläkare på torsdag, ja fullt upp med andra ord.

kram

1 kommentar:

Mia sa...

Vilken åktur, tur att ingen (förutom djuret) blev skadad. Stackars Oscar och hans armbåge, gjorde säkert förbannat ont. Men han är väl tyvärr van med det?

Har du ingen bild på det lila håret då? Skulle ha varit en skön syn för ambulansföraren om du haft häxhåret kvar!

Kram!