Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta eller att alltid kunna.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller att vilja mest.
Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.
Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit…
Dikt hittad hos nellymamman
fredag 4 september 2009
Utskriven
INR igår 2,5, idag 2,7, så det är bra. Stygnen togs bort idag (inge kul), men det gick bra.
Sedan var vi på ögon och kollade skelningen och dubbelseendet inför måndagens läkarbesök.
Hoppas ni får lite lugn och ro nu och att Oscar kan börja skolan snart. Längtar han inte?
Vi fick besked igår efter konferensen att Olle ska till Lund inom en månad och sätta in en pacemaker. Hur det känns? Just nu känner jag mig rätt lugn. Tunna har varit mer ifrågasättande och tyckt att de kan väl göra om ekg:t och så där. Det är ju ingen skräll att barn med Olles typ av hjärtfel kan få arytmier, däremot har jag väl anpassat mig till någon slags trygg lunk där inget dramatiskt har hänt med honom på så länge. Men vänta bara till vi kommer till Lund... Har en känsla av att bara komma dit väcker en hel del som man lyckats glömma och förtränga. För att inte tala om känlan när man lämnar sin barn till sövning. Ja du vet.
Hoppas nu ni får en riktigt skön helg, hela familjen.
JA fy sjutton för sövningen.. Men det kommer att gå bra Frida, de är ju proffs där;) Alternativet vill man ju inte tänka på.
Hanna, vad skönt att ni är utskrivna.. Fick brev idag om korvgrillning i Hammarskog med Hjärtebarnsföreningen:) Vi tänkte nog åka om vi är hemma. Just nu är ju allt preliminärt. Kramar
Frida: Snabba bud, med andra ord. Jag kan förstå Tunna, 4 sek är ju inte så "långt", men samtidigt får man ju på nått sätt lita på att de vet vad som är bäst på sikt. Han kanske skulle hamna där ändå fast i ett sämre skick, om du förstår hur jag menar.
3 kommentarer:
Äntligen! Grattis!
Hoppas ni får lite lugn och ro nu och att Oscar kan börja skolan snart. Längtar han inte?
Vi fick besked igår efter konferensen att Olle ska till Lund inom en månad och sätta in en pacemaker. Hur det känns? Just nu känner jag mig rätt lugn. Tunna har varit mer ifrågasättande och tyckt att de kan väl göra om ekg:t och så där. Det är ju ingen skräll att barn med Olles typ av hjärtfel kan få arytmier, däremot har jag väl anpassat mig till någon slags trygg lunk där inget dramatiskt har hänt med honom på så länge. Men vänta bara till vi kommer till Lund... Har en känsla av att bara komma dit väcker en hel del som man lyckats glömma och förtränga. För att inte tala om känlan när man lämnar sin barn till sövning. Ja du vet.
Hoppas nu ni får en riktigt skön helg, hela familjen.
Kram,
Frida
JA fy sjutton för sövningen..
Men det kommer att gå bra Frida, de är ju proffs där;)
Alternativet vill man ju inte tänka på.
Hanna, vad skönt att ni är utskrivna.. Fick brev idag om korvgrillning i Hammarskog med Hjärtebarnsföreningen:) Vi tänkte nog åka om vi är hemma. Just nu är ju allt preliminärt.
Kramar
Frida: Snabba bud, med andra ord. Jag kan förstå Tunna, 4 sek är ju inte så "långt", men samtidigt får man ju på nått sätt lita på att de vet vad som är bäst på sikt. Han kanske skulle hamna där ändå fast i ett sämre skick, om du förstår hur jag menar.
Vi håller tummar och tår.
Kram Hanna
Skicka en kommentar