Oscar har fått ett drän, det har kommit en del blod och annan vätska ur den. Han ligger nedsövd med resp. för att hålla bt nere, troligen till imorgon. Det kom som en chock för mig när vi kom till IVA imorse, trodde inte att de hade intuberat honom igen. Jag blev jätte ledsen över det. Det kändes som att när fan ska allt elände ta slut? Slut tar det ju, det vet jag också, men vägen dit slingrar sig fram just nu och jag gillar inte att ta omvägar, genar helst om det går.
Sedan skall medicineringen ställas in på nytt, så vi kommer nog aldrig hem tror jag, vi blir kvar här.
Familjen har styrt sin kosa mot Uppland så nu är man allena här nere och det känns skit tråkigt, ensamt :(
6 kommentarer:
Förstår att det är tungt nu. Duktiga du som röt ifrån när det inte kändes bra och fick dem att lyssna på dig. Hoppas innerligt detta var sista bakslaget och att det börjar vända åt rätt håll nu. Håller alla tummar och skickar många kramar till dig och till Oscar, och till resten av familjen som säkert tycker det är lika jobbigt att vara långt från er.
Frida
Jag hittar inga bra ord i detta läge...jag känner mer er och sänder många varma tankar och kramar till er och hoppas att det snart kan vända och bli bättre.
Lena på fritids
Kram vännen! Förstår att det känns hopplöst lång nu!
Hanna, det kommer att vända. Det tar bara längre tid än väntat. Det är ju trots allt bara en vecka sedan Oscar genomgick en stor operation. Kroppen behöver tid att läka.
Önskar att det inte var så långt till Gbg, då hade jag kommit och hållit dej sällskap.
Finns det någon kurator på sjukhuset? jag tror att du behöver prata med någon, få lätta på trycket och häva ur dig det som finns inom dej just nu. Man fokuserar så mycket på barnet, och glömmer att man själv är en helt vanlig människa i en svår situation.
Kram, kram, kram
Pia
vännen min... vrf är gbg så långt borta? annars hade ja kommit och hållt dig sällskap! jättebra av dig att du sa ifrån när han inte mår bra, men synd att det behövs... tänker på er massor, och du vet att det bara är att ringa eller så om du vill prata eller ha lite sällskap på avstånd! vi hörs vännen... massa kramar <3
Ja, det är långt till Gbrg. Är bara så trött på att ha honom i resp sovandes, allt annat är liksom ok. Det är faktiskt två veckor sedan operationen så att detta bakslag kommer så långt efteråt bekymrar mig lite.
Sedan börjar min praktik imorgon och jag hade verkligen sett framemot det så det stör mig också, jag vill!!!
Jag har så mycket som jag vill och behöver göra hemma, om vi bara kunde så komma till Akademiska så kunde vi dela mer. Jag saknar min familj helt enkelt.
Skicka en kommentar