Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta eller att alltid kunna.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller att vilja mest.
Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit…

Dikt hittad hos nellymamman

fredag 14 augusti 2009

21.00







har varit till NIVA och nattat prinsen, han sov så gott. Såg mindre svullen ut.



De hade bytt KATetern också, det var stopp i den.






lite bilder

4 kommentarer:

Anonym sa...

overkligt!!! dr house...

Pia C sa...

Intensivavdelningar är skrömmande, så mycket maskiner till ett så litet barn. Men efter någon dag så har man vant sig, man tittar på syresättningen, pulsen, det piper och man vet varför, oftast är det ofarligt. Och så blir det läskigt när de tar bort någon mätare, för då vet man ju inte om något blir fel.. det är dubbelbottnat, verkligen. Man vill inte vara där, men samtidigt är det så tryggt där.
Hoppas att ni hittar något att fördriva tiden med. Ett tips är att ta buss ut till Hisingen där hotel Arken ligger. Där kan man komma ut på klipporna och se skärgården. Finns säkert andra ställen där man kan göra samma sak, men det är det jag känner till.

Kram
Pia

Jennie sa...

Det är helt otroligt så många pumpar, monitorer och slangar som behövs för att få ett barn att "må bra"... Som Pia skriver är det konstigt att man vänjer sig så snabbt. Hoppas fortsättningen går enligt planerna och att han får lämna IVA när det känns stabilt!

Kram!

mef sa...

Hej,

Fy sjutton för bakslag. Man är så slut efter en operationsdag och så kommer det bakslag och man måste mobilisera mer kraft och ork. Svårt.
Hoppas att Oscar får lite lugn och ro och återhämtar sig bra under de dagar han är sövd nu.
Vad man ska göra under tiden? I vårt fall har det just aldrig varit tal om annat än att sitta och häcka bredvid och läsa (samma sida om och om igen) för Olles 3 (av 4) operationer har infallit under de årstider man absolut inte haft lust att ge sig ut. Tur att personalen alltid varit trevlig, så man har väl lärt känna en hel del nya människor ☺.

Stor kram och fortsatt tumhållning för Oscar (och Oliwer).

Frida